Planering och kalas

Nu ska jag och familjen strax ut i trädgården och lägga upp en plan för hur vi vill att det ska se ut. Det kommer inte bli en plan som måste följas till punkt och pricka utan mer en guide och hjälpmedel vid eventuell trädgårdsförvirring.

Sen ska vi iväg med grenarna till återvinningsstationen, lämna släpet och pappa och sedan vidare till kalas hos barnens kusin. Mycket att stå i som småbarnsförälder och mycket som skapar distans mellan mig och trädgården, vilket är bra. Som i vilket förhållande som helst så växer relationen till trädgården om man får vara ifrån varandra en stund och längta.

Jag står fast vid min uppfattning om att Pappas trädgård är och förblir en enhet, en varelse som jag arbetar i ett tätt samarbete med. Jag arbetar inte mot ogräset eller kämpar för buskarna utan jag låter det ske i den riktning jag önskar. Det är svårt att förklara men saker sker till slut som jag hade hoppats, jag hittar just det som jag behöver i garaget utan att jag visste att det fanns (som plattorna till köksträdgården). Någon sa en gång till mig att man inte ska ha förväntningar då dessa skapar besvikelse. Istället kan man ha förhoppningar eftersom det då inte skapar samma lidande om allt inte skulle bli exakt som man ville. Förväntan baseras på en världsbild där allt är statiskt och man anser sig känna till hur allt fungerar. Vi vet alla att det är fel, därför är en förhoppning ett lättare sätt att ta sig an en trädgård. "Jag hoppas att det kommer att se ut så här och så här men det är också ok om det inte blir så."

Se där, lite trädgårdsfilosofi på en lördagsmorgon. Ha en skön lördag och jag hoppas att ni alla får tid i er trädgård.